Utförliga instruktioner för murning av skorstenar

Läs mer

Byggmaterialsindustrin har gjort stora framsteg vid utarbetande av nya material och tekniker inom de senaste 10−20 åren. Tack vare detta är dagens nybyggnader oftast mer värmeisolerande. Även eldningsvanor har förändrats – man eldar mer sällan, inte ens varje dag, beroende på väder. Även gamla kunskaper om eldning har försvunnit eller förändrats. I stället med torr ved eldar man i sin nya ugn eller kamin med otillräckligt torkade vedträn. I värsta fall är man övertygad om att man kan elda med allt som brinner. Eldstäder har tekniskt sett blivit totalt uppdaterade – med effektivitet som målsättning. Ekonomiska värmepannor för fast bränsle, pelletpannor, gas- och oljepannor har kommit till marknaden. Urvalet är brett och blir bättre med varje år.

Kalksandsten är ett väderbeständigt och mycket hållbart byggmaterial. I Estland bygger man ofta den skorstenstoppen ovanför yttertaket av kalksandsten eftersom den är väderbeständigare än bränt tegel och skorstenstoppen är utsatt för de mest extrema klimat- och temperaturförhållandena. En lång livslängd av skorstenstoppen förutsätter idag följande:

  1. Skorstenen ska täckas med en plåt- eller betonghatt som är 50mm bredare än skorstenen  på varje sida.
  2. Draget i skorstenen står i direkt samband med tegelskorstenens tekniska utförande; dåligt drag bidrar till låg temperatur av rökgasen vilket i sin tur bidrar till mer kondensvatten. Därför behöver man använda en metallhylsa vid renovering av skorstenskanalen (se utdraget ur boken „Murning av skorstenar och eldstäder“ i slutet av anvisningen). Draget försämras när huset görs mer lufttät och vid naturlig åldring av en gammal skorsten. Fasadrenovering och byte av öppningskompletteringar leder till försämrat drag i rökkanalen (om byggnaden saknar forcerad ventilation). Därför rekommenderas det att förse ytterväggen med justerbara luftventiler för att säkra tillflöde av nödvändigt syre för förbränning.
  3. Skorstenen och eldstaden ska projekteras och utföras så att temperaturen av utgående rökgas inte faller under 100˚C.
  4. Om eldstaden eldas med flytande bränsle (olja, gas osv) kommer temperaturen av utgående rökgas att vara under 100 ˚C. Låg röktemperatur och hög fukthalt i rökgasen leder till kondensation av vattnet i rökgasen på skorstenens kalla insida vid skorstenstoppen. Kondensvattnet (en lösning av svavelsyra, SO₂ , SO₃) är frätande och börjar aktivt skada skorstenskanalen. Därför rekommenderar alla tillverkare av värmepannor för flytande bränsle att använda ett syrafast rör i skorstenar för sådana värmeanordningar (antingen av rostfritt stål eller ett keramiskt material).
  5. Vid uppvärmning under vintern uppstår stora temperaturskillnader vid skorstenstoppen och fukten leds från rökkanalens insida till den kallare ytan – dvs ut. Denna torkningsprocess tar 3 – 6 månader vid en 120 mm tjock sten och fog. Fuktnivån i skorstenstoppen höjs. Sedan kyls skorstenen snabbt ned efter eldning under kalla nätter och fukten på skorstenstoppens utsida samt inne i stenarna och fogarna kristalliseras (till iskristaller). Fruset vatten expanderar vilket i sin tur leder till invändiga spänningar. Dessa spänningar orsakar vittring eller sprickning av kalksandsten genom hela stenens tjocklek (120 mm). Därför rekommenderas det att mura skorstenstoppen senast i början av september i vårt klimat.
  6. Elda endast med torr ved med fukthalt på högst 20%.
  7. Vid murning av en skorsten bör man utgå från brandskyddskraven på byggnader (standard EVS 812-3:2007 i Estland) och den estniska brandskyddslagen. Den nya estniska brandskyddslagen trädde i kraft den 1 september 2010; en av de viktigaste förändringarna avser enfamiljshus. Enligt 11 § 4 och 5 p bör skorstenen och förbindelsekanalen till en ugn, kamin eller spis i en enfamiljshus, fritidshus, trädgårdshus, gårdshus eller småhus sotas vart femte år av en sotare med yrkescertifikat som utfärdar ett sotarintyg om uppvärmningssystemets tekniska skick och säkerhet. Läs mer i den officiella tidningen Riigi Teataja; sotarens yrkescertifikat kan kontrolleras på webbplatsen http://www.kutsekoda.ee/et/kutseregister/kutsetunnistused
  8. Det vanligaste materialet för utvändig beklädnad av skorstenstoppar i Estland är kalksandsten. En syrafast hylsa i rostfritt stål bör monteras i skorstenskanalen. Korstnapitsi Den utvändiga skorstensbeklädnaden i kalksandsten muras med ett hållfast cementmurbruk (T100/300). Korstna ots kaitstakse tsingitud Skorstenens mynning skyddas med en rostfri eller lackerad plåthatt och eller en lutande hatt i cementmurbruk (se utdraget ur boken “Byggarbeten“ i slutet av anvisningen). Med ett ord – kalksandsten är lämplig för utvändig beklädnad av skorstenar och den får helst inte komma i kontakt med surt kondensvatten (enligt standarder EVS-EN 771-2:2011 och EVS 812-3:2007). Därför bör en syrafast hylsa användas i skorstenskanalen. Rådfråga kompetenta installatörer av värmeanordningar, kaminbyggare, byggare, projektörer av skorstenar och ugnar för att uppnå ett högkvalitativt och hållbart resultat och följ gällande byggnormer och standarder.

Bra att veta:
41

§ i den estniska bygglagen – Byggentreprenörens verksamhet inom byggbranschen

(1) En person får bygga, projektera samt genomföra byggundersökningar,  energirevisioner, byggherretillsyn och sakkunniggranskning av byggprojekt och byggnader, utfärda energimärkning och utföra byggledning om personen är en entreprenör i den mening som avses i den estniska handelsbalken och har:

  1. registrering i registret över ekonomisk verksamhet (nedan även kallat registret) och

2) ett rättsförhållande för arbetet med en kompetent person i den mening som avses i 47 § i denna lag (nedan kallad ansvarig specialist) eller är enskild firma och är själv kompetent för att agera som ansvarig specialist.

Läs mer i: https://www.riigiteataja.ee/akt/110032011005

9 § i den estniska brandskyddslagen – Byggande och montering av en eldstad för fast bränsle och förbindelsekanalen till skorstenen

(1) En ugn, kamin eller spis för fast bränsle eller annan eldstad för fast bränsle (nedan kallad ugn, kamin eller spis) samt en skorsten och förbindelsekanal får byggas eller monteras inom ekonomisk verksamhet av en kaminbyggare med yrkescertifikat.
(2) En ugn, kamin eller spis samt en skorsten och förbindelsekanal för eget bruk i ett enfamiljshus, trädgårdshus, gårdshus eller småhus får även byggas eller monteras av en person utan yrkescertifikat som kaminbyggare, förutsatt att kraven på utförande av uppvärmningssystem efterlevs.

Läs mer: https://www.riigiteataja.ee/akt/13314859

Symtom som tyder på problem med skorstenen:

· ytvittring på skorstenens utsida
· det ryker in
· draget är dåligt
· bitar av sten eller bruk syns när sotluckan öppnas
· bruk lossnar från fogar
· tjära på skorstenens innerväggar
· tjära tränger ut genom fogar
· skorstenskanten faller sönder
· sprickor på skorstenens utsida

Litteratur:

1) „Ahjud, pliidid, kaminad“ av Arvo Veski
2) „Pottseparaamat“ av Priit Aun
3) „Korstna ja küttekolde müürimine“, förlaget Ehitame
4) „Ehitustööd“ av Arvo Veski
5) EVS-EN 1443: 2006 Skorstenar. Allmänna krav
6) EVS 812-3:2007 Brandskydd av byggnader. Del 3: Uppvärmningssystem
7) EVS-EN 771-2 :2011 Mursten och murblock. Del 2: Kalksandsten

Ritning över en skorstenstopp av kalksandsten

Vill du ha hjälp av en kompetent sotare?

Hitta din närmaste sotare
Hitta din närmaste återförsäljare
Hitta din närmaste återförsäljare

Totalt

  • Antal stenar

    0 tk

  • Antalet murbruk

    0 kg

Hitta din närmaste återförsäljare