Entreprenör Martin Böckler grundar en fabrik för tillverkning av sandtegel
Om oss
AS Silikaat tillverkar byggmaterial samt bryter byggsand och jordmaterial i Saku-Männiku sandfyndighet av nationell vikt, i Männiku sandtäkt på 356,32 ha. AS Silikaat arbetar med såväl dagbrytning som undervattensbrytning.
Förutom kalksandsten tillverkar företaget texturerade, kluvna och andra specialtegelstenar och byggblock i kalksandsten. Även olika bruk för murning och fogning av stenar tillverkas.
Några exempel på kalksandstenens långa livslängd och hållbarhet är byggnaden av Estlands nationalopera (1910) och utsiktstornet på Suur Munamägi, Baltikums högsta berg (1939). AS Silikaat är den enda tillverkaren av kalksandstenstegel och -block i Estland.
VÅR HISTORIA
Varumärket av AS Silikaat är känt sedan 1910. Namnet SILIKAAT kommer från huvudprodukten för det äldsta företaget inom AS Silikaat Grupp, dvs kalksandsten (silikatsten). AS Silikaat har varit verksamt genom fyra olika statsmakter och överlevt två världskrig. Historiken av AS Silikaat återspeglar utvecklingen av Estlands industri och entreprenörskap. Silikaat har genom åren varit den enda tillverkaren av kalksandsten i Estland.
ÖVER 100 ÅR AV STADIGT STENMATERIAL
Det finns inte många företag i Estland vars historia sträcker sig tillbaka genom olika regimer, två världskrig och det estniska frihetskriget, genom flera generationer och flera århundraden. AS Silikaat är just ett sådant företag med en värdig historia.
1880 utarbetade den tyske kemisten dr Wilhelm Michaelis en teknik för tillverkning av kalksandstenstegel i autoklav vid högt tryck. 19 år senare kom tekniken till Estland – på våren 1899 köpte entreprenör Martin Böckler en tomt på 76 500 m² i Tallinn (vid det nuvarande köpcentret Järve Keskus) för att bygga en fabriksanläggning där. Området var rikt på sand som är den viktigaste råvaran för kalksandsten och dessutom fanns det flera kalkfabriker i närheten. Men den begynnande ekonomiska krisen krossade Böcklers planer och hans nya fabrik hann inte tillverka något.
1910 hade den ekonomiska situationen stabiliserats och fabriken hade bytt ägare. År 1910 räknas som början på tillverkning av kalksandsten i Estland: kalksandstensfabriken O. Amberg ja Ko inledde sin verksamhet under ledning av den nye ägaren, entreprenör och ingenjör Oskar Amberg.
Fabriken arbetade med framgång, tillverkade 2,5 – 3 miljoner tegelstenar per år och hade totalt 15 arbetare. Efterfrågan var bra. På den tiden började man bygga Peter den stores sjöfästning som behövde stora mängder kalksandstenstegel för flera specialanläggningar; dessutom användes kalksandsten för varv och krigshamnen – den ryska armén blev en av de viktigaste klienterna för Ambergs fabrik. Byggnaden av Estonia-teatern byggdes av kalksandsten och blev färdig 1913. Fabriksägaren Oskar Amberg var även med i styrelsen för Estonia-sällskapet.
Fabrikens verksamhet avbröts 1916 på grund av första världskriget. 1923 fortsatte fabriken sin verksamhet som aktiebolaget Silikat. På 1930-talet hade fabriken över 40 arbetare och tillverkade 7,5 miljoner tegelstenar per år.
Flera personer som spelade viktiga roller i Estlands historia såväl före och efter första världskriget var anknutna till kalksandstensfabriken. Fabrikens ägare Oskar Amberg var även styrelseledamot i teatersällskapet Estonia, parlamentledamot och regeringsmedlem under de första åren av Republiken Estland (som arbets- och socialvårdsminister, vägminister och krigsminister). 1923 öppnades fabriken på nytt och en av aktieägarna blev teknisk direktör – Leopold Tõnson, kavaljer av det estniska Frihetskorset, grundare för nationella trupper under kriget och befälet för bataljonen Kalevalaste Maleva. Dessutom var han en känd idrottspersonlighet i Estland, roddare, friidrottare och grundare av idrottssällskapet Kalev. En annan storaktieägare av Silikat som är värd att nämnas är filantrop Karl Kaddak som ägde Baltikums största kalkfabrik i Rakke och var en av de förmögnaste personerna i Estland på den tiden.
Silikat nationaliserades 1940 och slogs samman med aktiebolaget Silikaatkivitehas Kvarts som hade inlett sin tillverkning i Männiku år 1937. Under sin högperiod arbetade fabriken i tre skift och större delen av produktionen transporterades direkt till andra sovjetrepubliker via järnvägen som började strax framför fabriken.
Under 1950-talet genomgick organisationen betydande utveckling, tekniker förbättrades, produktionsverksamheten utvidgades och fabriker renoverades. 1953 inleddes utvinning av sand i Männiku täkt och 1958 öppnades en ny byggmaterialfabrik. Nu tillverkade man redan 150 miljoner tegelstenar per år. Även provtillverkning av kalksandstensblock hade inletts.
Under 1960- och 1970-talet öppnades nya produktionslinjer. Tillverkning av takpapp och gipsskivor för skiljeväggar inleddes. Man öppnade även en relinavdelning som på sin tid var den första och enda produktionsenheten för golvbeläggning i Estland. 1973 slogs fabrikerna Männiku och Silikaat samman till en produktionssammanslutning, en stor organisation med 1800 anställda. Kalksandstenstegel förblev den viktigaste produkten.
Återställandet av Estlands självständighet markerade slutet av den socialistiska storindustrin – produktionssammanslutningen Silikaat omvandlades till ett statligt aktiebolag. Det privatiserades 1995 av storentreprenör Vello Kunman och fortsatte traditionell tillverkning av kalksandsten och sin värdiga historia under namnet AS Silikaat.
Under 1930-talet hade fabriken över 40 arbetare och tillverkade 7,5 miljoner tegelstenar per år.
Efter nationalisering av fabriken på 1940-talet transporterades större delen av produktionen direkt till andra sovjetrepubliker via järnvägen som började strax framför fabriken.
Utvinning av sand i Männiku täkt inleddes 1953.
Transport av huvudråvaran under 1950-talet.
Vy över fabriken på 1950-talet.
AUTOKLAVTEKNIK
Ökning av byggvolymer under 1800-talets industrialiseringsperiod medförde behov av alternativa byggmaterial. De första försöken med lufttorkning av en blandning av sand, kalk och vatten för att få till en jämn stenmassa misslyckades eftersom torkningstiden var för lång och stenen inte uppnådde tillräcklig hållfasthet.
Ett framsteg kom 1854 när den tyske fysikern dr Bernhard uppfann en träpress för lufthärdade kalktegelstenar. 1880 förbättrades metoden av den tyske kemisten dr Wilhelm Michaelis och så föddes tekniken för tillverkning av kalksandsten i autoklav vid högt tryck.
1899-1900
1910
Ingenjör O. Amberg grundar fabriken „ Tallinns kalksandstensfabrik O. Amberg & Co.“ på en fastighet köpt från M. Böckler
1939
Tegelfabriken av O/Ü „ Silikaat“ startar sin verksamhet
1940
De privata aktiebolagen nationaliseras och fortsätter sin verksamhet som fabrikerna Silikaat och Kvarts
1951-1957
Fabrikerna renoveras, 1953 påbörjas sandbrytning i Männiku täkt
1958
Byggmaterialfabriken „Männiku“ grundas
1973
Fabrikerna Männiku och Silikaat slås samman till produktionsenheten „Silikaat“
1992
Produktionsenheten „Silikaat“ omorganiseras till statligt aktiebolag Silikaat
1993
Produktportföljen kompletteras med torrbruk
1995
AS Silikaat privatiseras
2005
Företaget inleder tillverkning av kalksandstensblock
2012
Institutet för gruvdrift vid Tallinns tekniska universitet utnämner AS Silikaats stig för sandödlor (som är den första av sitt slag i Estland) till Årets miljöinsats inom gruvbranschen
2013
AS Silikaat får ISO-certifikat 9001 och 14001
2018
Nya täktområden i andra regioner av Estland
IDAG
Företagets mission är att bevara historiska värden och trygga traditioner genom att tillhandahålla det lämpligaste byggmaterialet i det nordiska klimatet för byggnader med lång livslängd.
Företagets vision går ut på att kontinuerligt värdesätta hög livskvalitet.
Idag ingår AS Silikaat tillsammans med 35 andra estniska företag i koncernen Silikaat Grupp. AS Silikaat har genom åren satsat på produktutveckling, utvidgat sin produktportfölj och expanderat till nya verksamhetsområden. Företaget äger fyra täkter på totalt 400 ha i Tallinnområdet och dessutom ytterligare täkter annanstans i Estland. Företaget har idag följande verksamhetsområden:
- tillverkning av byggmaterialet (kalksandstenstegel, kalksandstensblock, moduler för staketstolpar, stolp- och skorstenshattar, kalk- och sandblandning, murbruk, putsbruk, cementbruk, torrbetong, torr sand)
- brytning av naturlig sand (bygg- och fyllningssand).
45 skickliga medarbetare arbetar dagligem på AS Silikaat och deras satsning uppskattas högt; företaget strävar efter att i sin tur erbjuda nödvändigt stöd i form av utbildningar och effektiv arbetsutrustning. Vi sätter även högt värde på våra samarbetspartners och glädjer oss åt progressivt teamarbete. Bland annat är vi medlem i Estlands förbund för byggmaterialtillverkare och Estlands handelskammare.
AS Silikaat har genom åren prioriterat kvalitet och miljö och gör det fortfarande. Därför certifierar vi årligen vårt kvalitets- och miljöledningssystem i enlighet med standarder ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015. Certifikatet efter revision är ett tryggt bevis på vår kvalitet. Vårt integrerade ledningssystem som vi själva har utarbetat och infört har hjälpt att organisera våra anställda till ett enhetligt team där var och en kan komma med egna synpunkter och förslag. Vi kan lyssna, ge återkoppling och ställa frågor.
Vi förstår kundernas önskemål och behov bättre. Vi gör mer för miljön än tidigare eftersom vi bryr oss. Processerna är mer transparenta, begripliga, systemiska och analyserbara. Våra produktionsprocesser är effektiva och vi kan vara säkra på att produktioonen uppfyller kvalitetskraven. Det certifierade ledningssystemet kommer att bli en viktig förutsättning vid deltagande i offentliga upphandlingar.
MILJÖVÄNLIGHET
Principen för Silikaat AS är att skydda miljön på bästa möjliga sätt genom att använda sina maskiner och annan utrustning ekonomiskt, ta hänsyn till naturen och värna om hotade arter.
På täktområdet av AS Silikaat har man hittat fridlysta arter av kategorier 1, 2 och 3 såsom strandpadda och sandödla samt häckningsplatser av spillkråka, trädlärka och mindre sandpipare.
I samarbete med forskare har AS Silikaat säkrat alla nödvändiga förutsättningar för överlevnad av dessa habitat: 7,5 km stigar för sandödlor i sandtäkter och en damm för strandpaddor i samarbete med artspecialister. Vi är glada över att den senaste räkningen visade ett växande antal strandpaddor. För de första ödlestigarna i Estland fick AS Silikaat även det estniska gruvinstitutets miljöpris inom gruvindustrin.
Förutom hänsyn till miljön sätter Silikaats team även värde på underhåll och säkerhet av nedlagda täkter. Silikaat har även varit tvunget att lösa ett farligt problem – bomber efter den sovjetiska armén i Männiku täkt. I samarbete med det estniska räddningsverket har man inom de senaste åren hittat och oskadliggjort tusentals bomber med mera. Vi vill att allmänheten ska ha fri tillgång till Männiku skog och insjöarna i området och gå tryggt i naturen, oavsett om de är militärer på övning, mc-förare, hundägare, fiskare eller badare.